Många medier (
DN,
SVD) skriver i helgen som gick och idag efter söndagens kyrkoval om hur politiska partier inte hör hemma i kyrkans beslutandeorgan. Till viss del kan jag hålla med, men troligtvis är de helt fel ute om man vill att kyrkan skall bedriva ett framtida arbete och utvecklas med samhället.
Varför kan de "experter" som uttalar sig ha rätt? Jo, om de politiska partierna envisas att vara representerade till fullmäktige, stift och kyrkomöte utav gammal vana och "tvingar" sina medlemmar att stå på listorna fast de inte är direkt troende.
Men...
Jag har i denna valrörelse sett hur delar av partiet "vaknar upp" till kyrkovalet och dess nomineringar och valarbete. Medlemmar som är med i partiet för de delar den värdegrund som partiet och svenska kyrkan delar. Medlemmar som skiter i kommunala policydokument och detaljplaner (som jag tycker är bland det roligaste som finns) utan lever för att utveckla kyrkan till det välkomnande samfund som hjälper människor som har det svårt av olika anledningar, och som vill få se alla välkomna oavsett kön, hudfärg, tidigare bakgrund eller sexuell läggning.
Varför...
Ska dessa personer inte få ställa upp tillsammans under den organisation som de under kanske hela livet varit medlemmar i och jobbat ihop inom, för att utveckla det de brinner för. Bara för att den även är representerad i riksdagen och även har andra medlemmar som brinner för översiktsplaner, utbildning och sociala frågor inom ramen för kommunal verksamhet.
Glöm inte...
Att inte ta vara på den enorma resurs som vissa politiska partier erbjuder kyrkan är trotts allt det mest dumdristiga. Föreningsvanan som finns inlärd sedan länge och ett engagemang som väcks till liv när sociala frågor och och värdegrunder börjar diskuteras.
Därför valde jag att rösta i kyrkovalet i år, för första gången